Ja det var länge sedan jag var så här nervös faktiskt, idag gäller det! Hoppas att allt ska gå bra med min operation och mitt läkande. Jag har till och med haft sådana där tankar om att jag kanske aldrig mer vaknar upp igen vilket inte känns allt för roligt. Nu vet jag att jag inte är ensam om dessa tankar, många andra som sövs är rädd för samma sak. Jag har ju gjort det här förut men det var sju år sedan nu.

Klart att jag känner respekt inför det faktum att jag gör en estetisk operation, låter mig sövas och utsätter mig för risker. Jag känner mig egoistisk gentemot min dotter och min familj. Men jag vill verkligen det här så nu kör vi och hoppas på det bästa, jag litar på hon som ska operera mig, hon är den bästa om du frågar mig.

Så som ni kanske förstår så försvinner jag från bloggen ett par dagar och återkommer med en rapport om hur allting har gått lite senare på veckan.

Håll tummarna för mig nu att allt ska gå bra är ni snälla...

Var rädda om er så hörs vi i slutet på veckan!

KRAM :-)